Svensk
 


Föreställningar | Nordlighet



Internationellt laboratorium för jämförande tvärvetenskapliga studier av föreställningar om det nordliga


Presentation

Det internationella laboratoriet för jämförande tvärvetenskapliga studier av föreställningar om det nordliga är knutet till universitetet i Québec i Montréal och är ett centrum för forskning, dokumentation och kunskap rörande föreställningar om det nordliga i litteratur, film, populärkultur och visuella medier. Centret syftar i synnerhet till att främja jämförelser mellan de olika kulturerna i norr, vare sig det handlar om den i Québec, om den inuitiska, skandinaviska (isländska, norska, danska, svenska) eller finska.

Idag är ungefär femton forskare från ett tiotal olika universitet (Québec, Sverige, Finland, Danmark, Frankrike, Israel, Kanada, Tyskland, England, Island, Spanien) knutna till laboratoriet som grundades 2003. Med utgångspunkt i den infrastruktur som universitetet i Québec i Montréal har utvecklat, studerar dessa forskare föreställningar om det nordliga genom att jämföra kulturen i Québec med andra nordliga kulturer (litteratur, film, visuella medier). Verk från alla länder som behandlar dessa föreställningar analyseras också, både de som räknas till finkulturen och till populärkulturen. Daniel Chartier är laboratoriets grundare och föreståndare.

Forskningsområde

I den västerländska historien har olika seklers föreställningar skapat en mytologisk sfär kring det nordliga, med början i grekiska berättelser, bibliska texter, nordiska sagor och berättelser från stora upptäcksresande. Under 1900-talet betraktade man det nordliga som ett område att erövra men som ständigt drog sig tillbaka och var på sin vakt när man närmade sig. De framställningar som finns av det nordliga ter sig mot denna bakgrund inte som någon vanlig beskrivning av ett geografiskt område, utan det rör sig tvärtom om en fascinerande multikulturell diskurs som på ett ovanligt sätt fått sin näring från olika skikt av äldre kulturer (det antika Grekland, Vikingarna), som tagits över av de europeiska kulturerna (framför allt i Frankrike och Tyskland), som omvärderats av kulturerna i norr (Skandinavien, Kanada, Québec, Finland) och som idag blandats med urbefolkningskulturer. När man inte längre ser på framställningen av det nordliga som en beskrivning utan talar om det som en diskurs breder en historisk rikedom ut sig, och när man analyserar nordligheten i litterära verk blir rikedomen i dess narrativa funktioner tydlig. Man kan möta allt ifrån en utopisk diskurs om återerövring av territoriet, till ett upphävande av en tidigare framställning, ett politiskt yttrande eller ett utrymme för det fantastiska. Det nordliga återfinns i narrativa texter som en variabel som ändrar betydelse utifrån vilken historisk period den hör hemma i, samtidigt som det hela bygger på en universell diskurs formad av olika seklers framställningar av platser som man inte haft någon verklig kontakt med.

Dessa analyser syftar till att förstå konstruktionen av det nordliga som en mytisk sfär och ett diskursivt system som sydligare kulturer hittat på och utvecklat, men de vittnar också om nödvändigheten av att föra samman detta sätt att tala om det nordliga med det som kommer till uttryck i urbefolkningskulturerna och hos inuiterna, kulturer som med knapp nöd börjar ta till orda och fastställa sitt kulturområde (den första fiktiva inuitiska filmen: Atanarjuat, 2001; den första inuitiska romanen från Nunavik: Sanaaq, 2002). Den chock som de etablerade kulturerna känner när folk som tidigare bara tillhört en fantasivärld tar till orda är en dubbelt viktig del av studierna kring föreställningarna om det nordliga: för det första har en ny diskurs trätt fram som gör det nödvändigt att på nytt undersöka alla tidigare föreställningar; för det andra berikar denna nya diskurs mångfalden av föreställningar. De föreställningar som finns hos kulturerna i norr som inte är urbefolkningskulturer (den i till exempel Québec, Kanada, Skandinavien och Finland) kan inte förbigå denna dynamik med tystnad, inte heller populärkulturens föreställningar (guldrushen i Alaska, Titanics förlisning, jultomten, äventyrsfilmerna från Arktis etc.). Vidare fogas blandningen av populärkulturella och finkulturella aspekter till forskningsområdet utan att för den skull försvåra en utkristallisering av fakta, former, mönster (idén om en fysisk och själslig utmaning, den vita och kalla renheten, otillgängligheten etc.) som återkommer i olika yttranden och är premisser som ligger till grund för de vetenskapliga diskurserna, fiktiva eller dokumentära, om det nordliga. På detta vis förstås det nordliga först och främst som en kulturell diskurs som konventionellt knutits till ett visst område vars mytiska och diskursiva rikedom går långt utöver de geografiska beskrivningarna, och vars gränser varierar beroende på vilken tid man avser. För Québec möjliggör dessa idéer hittills outforskade jämförelser (i synnerhet med den skandinaviska och finska kulturen, och med föreställningar hos urbefolkningskulturer), men också att utvidga definitionen av det franskspråkiga Nordamerika till att även omfatta det som kommer till uttryck i nutida nordiska kulturer, både populärkulturellt (filmer, legender etc.) och finkulturellt (poesi, visuella medier etc.).

Det internationella laboratoriet för jämförande tvärvetenskapliga studier av föreställningar om det nordliga gör det möjligt att skapa ett öppet forskningsfält. Laboratoriet är till sin definition tvärvetenskapligt och eftersträvar en decentraliserad arbetsplan som likväl är kollektiv och tar hjälp av högteknologi. De vetenskapliga målen går att dela in i tre steg:

(a) att först analysera litteratur och kultur från Québec utifrån ett nordiskt perspektiv, detta genom att undersöka det estetiska och problematiska bruket av det nordliga som en kulturell beståndsdel. I analysen försöker man se till ett mer generellt och dialektiskt syfte när man söker bekräfta de parametrar som ligger till grund för definitionen av den nordliga kulturen;

(b) att vidare analysera på ett jämförande sätt de nordliga områdenas olika litterära och kulturella former. Många kulturer beaktas: den i Québec, den inuitiska, svenska, norska, danska, grönländska, kanadensisk-engelska och finska;

(c) att slutligen försöka förstå hur föreställningarna om det nordliga fungerar och vilket mottagande de får ur både ett diakroniskt och ett synkroniskt perspektiv: hur det nordliga med början i myten om Thule och vidare till dagens populära framställningar i visuella medier och film utgör ett diskursivt och estetiskt system som ger upphov till en konstant spänning mellan framställningen av verkligheten och konstruktionen av en fantasivärld.

Undervisning och forskning

Inom ramen för laboratoriets arbete kan studenter på magister- och doktorandnivå skriva in sig i en forskargrupp som institutionen för litteraturvetenskap vid universitetet i Québec i Montréal ansvarar för. Man har gett en kurs för studenter på grundutbildningen under rubriken ”Den litterära nordligheten: Québec och Skandinavien”. Beroende på vilken termin det är berör arbetet, som är både individuellt och kollektivt, bestämningen av det studerade materialet, analysen av de litterära verken (från Québec, Skandinavien och Finland) och filmerna (från Québec och hela världen) och kan ta formen av ett studentsymposium, vilket var fallet i december 2003. Ett tiotal studenter från olika universitetet arbetar som betalda forskningsassistenter vid laboratoriet. Studenter från högre nivåer inbjuds för övrigt att delta i laboratoriets vetenskapliga aktiviteter. Alla aktiviteter sker inom en internationell ram där studenterna är med som forskare. Laboratoriet tar också emot föreläsare. 2005 kommer även Katri Suhonen att inneha en postdoktjänst vid laboratoriet för att jämföra litteratur från Finland och Québec, och Maurizio Gatti kommer även han att inneha en postdoktjänst för att studera urbefolkningskulturers litteratur. De kommande åren kommer forskningen att rikta in sig på att studera definitionen av nordlighet som diskurs; hur kvinnor framställs i nordiska verk; relationen mellan litteratur, film och visuella medier i deras sätt att framställa Arktis och det nordliga; den inuitiska och indianska omskrivningen av kulturhistorien; jämförande aspekter på litteraturen från Québec, Skandinavien och Finland; förhållanden mellan identitet och språk i de nordliga kulturerna, liksom det multikulturella i isolerade nordliga kulturer. Se var lista av både genonmgår och färdiga avhandlingen.


Organiserade symposier


Publikationer

Arbeten publicerade av laboratoriet distribueras av Les Presses universitaires du Québec. För att beställa dem (från och med april 2005): www.puq.ca

Telefon: +1 (418) 831-7474 eller 1 800 859-7474

Fax: +1 (418) 831-4021

För bokhandlar: Distribution de livres Univers [Bokdistributionen Univers]

Dokumentation

Laboratoriet förfogar redan över ett av de viktigaste biblioteken specialiserade på föreställningar kring nordlighet och den problematik som är knuten till studier av dessa. Bibliotekets dokumentation omfattar 13,676 litterära verk, essäer, filmer och artiklar.

Laboratoriet har också byggt upp en faktabank som uppdateras kontinuerligt och kompletteras av sina forskare. Den 26 november 2015 omfattade denna bank ungefär 71,988 dokument som går att dela in på följande sätt:

  • en kommenterad bibliografi över mer än 12 000 litterära verk innehållande nordiska element från den inuitiska världen, från Québec, Finland och Skandinavien;

  • en kommenterad bibliografi över mer än 13 000 studier av föreställningar om nordlighet eller den nordiska kulturella problematiken;

  • en kommenterad filmografi över mer än 1 000 filmer;

  • en bank med mer än 13 000 citat som klassificerats utifrån innehåll, mönster, form och tematiken kring föreställningar om nordligheten;

  • en bank med mer än 30 000 illustrationer av nordisk karaktär, beskrivna och kommenterade.

Det faktum att de olika bankerna är förbundna med varandra gör det möjligt att granska dem utifrån flera kriterier och nyckelord; tack vare dessa kriterier kan man binda samman tusentals föreställningar om det nordliga som finns i litteratur, visuella medier, populärkultur och film.

För att kunna genomföra detta arbete har laboratoriet tillgång till 6 datorer, enn servern, samt olika typer av utrustning för video, foto, digitalisering och bildprojektion.

Alla forskare är välkomna till laboratoriet. Tillträde till samlingarna och bankerna bygger på principen om kollektivt och bilateralt bidragande.

Verksamhet

De forskare som är knutna till laboratoriet uppmanas att komplettera biblioteket och faktabankerna genom att bidra med frukterna av den forskning de bedrivit som överrensstämmer med laboratoriets mål. En forskargrupp bestående av studenter från både grund- och forskarutbildningen gör det möjligt att föra laboratoriets arbete med forskning och analys framåt.

Laboratoriet finansieras av ”Recherche-Québec” [Forskning-Québec], ”la Fondation canadienne de l'Innovation” [Kanadeniska innovationsstiftelsen], ”le Conseil de recherche en sciences humaines du Canada” [Kanadas forskningsråd för humanvetenskaperna], le Fonds québécois de recherche sur la société et la culture” [Québecs fond för samhälls- och kulturforskning], ”le Ministère des affaires étrangères et du commerce international” [Utrikes- och handelsministeriet] och Universitetet i Québec i Montréal.